Search results

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En fisködlas uråldriga vävnader har nu analyserats i minsta detalj. Djurets 180 miljoner år gamla mjukdelar uppvisar fortfarande viss elasticitet. I den unika studien har forskarna också undersökt fisködlans välbevarade späck, rester av levern samt hudpigment och molekyler från djurets skinn och blod. Studien bidrar

https://www.lu.se/artikel/valbevarat-fossil-avslojar-hud-som-fortfarande-ar-mjuk - 2026-04-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En blåsig och regnig novemberkväll välkomnades donatorer som donerat till LUSS, Lunds universitets stipendiestiftelse, in i värmen på Gamla Biskopshuset. Efter inledande ord av rektor Torbjörn von Schantz tog kvällens talare, dr. Brendan Foley och professor Lars Samuelson vid och höll två inspirerande föreläsningar.

https://www.lu.se/artikel/donatorer-tog-del-av-senaste-ronen-inom-marinarkeologi-och-nanovetenskap - 2026-04-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. På torsdagen inrättades ett nytt centrum för studier av arbete, teknologi och social förändring, under namnet Work, Technology and Social Change (WTS) vid Lunds universitet. – Arbetsmiljöhögskolan har varit framgångsrik och har nu växt ur sin kostym. Med det nya centrumet hoppas vi att kunna fortsätta expandera och

https://www.lu.se/artikel/arbete-teknologi-och-social-forandring-studeras-vid-nytt-centrum - 2026-04-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Idag har ett nytt EU-projekt i programområdet Öresund-Kattegatt-Skagerak (ÖKS) beviljats. Hanseatic League of Science (HALOS) – bygger ett unikt samarbete mellan Hamburg och sydvästra Skandinavien, knyter samman de fyra, i sig unika forskningsanläggningarna, MAX IV, ESS, DESY samt European XFEL och skapar ett centru

https://www.lu.se/artikel/halos-ett-unikt-samarbete-inom-life-science-med-max-iv-ess-desy-och-european-xfel-i-fokus - 2026-04-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Bananflugor kan vara ett gissel i våra hem, men hittills har ingen känt till hur de blev människans husdjur. I årtionden har forskare sökt efter deras ursprung och nu har ett svenskamerikanskt forskarlag hittat det. De har också upptäckt att bananflugor i det vilda är långt mer kräsna än de domesticerade, en faktor

https://www.lu.se/artikel/sa-hamnade-flugorna-i-vara-fruktfat - 2026-04-23

Mindre spill. Ökad kvalitet. Lägre miljöbelastning. Säkrare arbetsmiljö. Med koll på graderna, alltså på hur mycket oönskat material som uppstår i samband med exempelvis skärande bearbetning i tillverkningsindustrin, finns stora ekonomiska och miljömässiga vinster att göra. Men kunskapen på området är begränsad. Det vill Henrik Persson på LTH ändra på. Av: Sven-E Lindberg Henrik Persson är civilin

https://www.lu.se/artikel/koll-pa-graderna-kan-vassa-konkurrenskraften - 2026-04-23

Spadar, borstar och dammiga utgrävningsplatser? Det är nog mångas bild när de tänker på arkeologi. Men ämnesområdet har under de senaste årtiondena utvecklats som aldrig förr och inbegriper numera metoder som 3D-modellering, rumsanalys och till och med laserskannrar och multispektrala  sensorer fästa på drönare. Nicolo Dell'Unto är forskare vid Lunds universitet och tillhör den växande skara av ar

https://www.lu.se/artikel/arkeologiska-fynd-utan-att-grava - 2026-04-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Idag lanserar Lärosäten Syd sitt gemensamma Brysselkontor med ett symposium för ett hundratal inbjudna representanter från EU-institutioner, lärosäten och andra forsknings- och innovationsaktörer. Syftet med kontoret är att universiteten inom Lärosäten Syd ska bli mer aktiva i att påverka policyprocesser, synliggöra

https://www.lu.se/artikel/larosaten-syd-lanserar-kontor-i-bryssel - 2026-04-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En forskargrupp på Lunds universitet har lyckats programmera om mänskliga bindvävsceller till immunceller. Processen är snabb och effektiv och det första beviset på hur immunsystemet kan kontrolleras genom direkt omprogrammering. Fyndet öppnar upp möjligheten till fler strategier för målsökande immunterapier mot can

https://www.lu.se/artikel/sa-kan-immunsystemet-kontrolleras - 2026-04-23

Vi blir allt äldre i Sverige och förlängningen av livet är oftast av godo, fler aktiva år läggs till. Men alla får inte en ålderdom som fylls med barnbarn, golfspelande och en långtur till Portugal. Äldre behöver bra bostäder att åldras i, friska som sjuka. Det tematiska samverkansinitiativet Sociala rättigheter och boende för den åldrande befolkningen vill påverka framtidens bostadspolitik och bo

https://www.lu.se/artikel/ge-svangrum-aldrandet - 2026-04-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare inom teoretisk fysik i Lund var tidigt ute med att skapa artificiella neuronnätverk, det vill säga den typ av algoritmer som nu ligger till grund för den enorma AI-utvecklingen i samhället. Inom teoretisk fysik är man van vid att hitta mönster i stora datamängder med hjälp av avancerade dator­beräkningar. M

https://www.lu.se/artikel/natverken-som-harmar-hjarnan-idag-forandrar-de-varden - 2026-04-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. ”Ny algoritm”, ”en magisk formel”… Kokar man ner vad som gömmer sig bakom nya, spännande AI-uppfinningar tycks det ofta handla om matematik. Konsten att bygga nya AI-formler utövas gärna av matematikerna på LTH. Särskilt stor är kunskapen inom datorseende, det vill säga hur man lyckas få datorer och robotar som både

https://www.lu.se/artikel/ai-borjar-med-matematik - 2026-04-23

Christian Balkenius började vid Lunds universitet 1988. Då var AI-forskningen inriktad på att göra datorsimuleringar över emotionella processer. – Vi hade inga riktiga robotar som vi gjorde försök med, utan de kom först en bit in på 90-talet. Då handlade det mycket om navigering, att få roboten att ta sig från ett ställe till ett annat. Nu sker fler olika försök med robotar med målet att de ska ut

https://www.lu.se/artikel/kognitionsvetenskap-drommen-om-en-mansklig-robot - 2026-04-23

Sysslar man med att få system att sköta sig själva, exempelvis vattenrening, farthållare i bilar eller temperaturreglering, faller det sig naturligt att snegla på möjligheterna med konstgjord intelligens. För vad vore bättre än processer som inte bara uppför sig automatiskt på önskat sätt, utan också kan lära sig och bli bättre efter hand? Sådant som kan kallas föregångare till AI arbetade forskar

https://www.lu.se/artikel/reglerteknik-vi-var-lite-tidigt-ute - 2026-04-23

Forskning visar att gröna och artrika utemiljöer kring skolor och förskolor främjar barns välbefinnande och lärande. Trots det har vi relativt ont om natur på svenska skolgårdar. Varför är det så – och vad kan göras annorlunda för att skapa mer natur på skolgårdar? För att diskutera detta bjöd LU Land in till ett digitalt seminarium med tre experter på området. Här följer en sammanfattning av semi

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hur-skapar-vi-mer-plats-natur-pa-skolgarden - 2026-04-23

Han far in som ett yrväder med cykelhjälm på hjässan, besvarar mejl med enkla stavelser och ställer initierade frågor på möten samtidigt som han lyckas arbeta vid datorn. För Henrik Smith går livet i hundranittio. Men så har han ju också fasligt mycket att uträtta. Henrik Smith vill nämligen rädda världen. Har han tid att gå i pension? Det började med faderns ärvda kikare, en liten anteckningsbok

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/henrik-smith-miljopionjaren-som-aldrig-saktar-ned - 2026-04-23

Den totala livsmedelsproduktionen skulle inte påverkas i någon större grad om man sänkte direktstöden till jordbruket inom EU. Det visar en rapport från AgriFood där man analyserat vilka konsekvenserna skulle bli för produktion, konkurrenskraft och miljö om EU:s gemensamma jordbrukspolitik, GJP, gjordes om. Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) reformeras regelbundet och nu pågår arbetet inför n

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/sankta-direktstod-till-jordbruket-sa-skulle-konsekvenserna-bli - 2026-04-23

Det finns en tydlig önskan i samhället att återvinna mer, både näringsämnen och olika material. Men problemet med recycling är att föroreningar kan följa med. I ett projekt på CEC har man identifierat mikroplaster i både kompostjord och biogödsel. På Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) pågår tre olika projekt där man undersöker olika återvunna produkter och material för att se om de inneh

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vilka-risker-finns-det-med-fororeningar-i-en-cirkular-materialhantering - 2026-04-23

Bly. PCB. Bekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel. Samt plasttillsatser och tungmetaller. Det var vad forskare i Lund hittade när de samlade in döda igelkottar för att undersöka vilka miljöföroreningar som finns i urbana miljöer. Urbana gröna områden är attraktiva för många vilda arter, men innehåller också en rad ohållbara syntetiska material och kemikalier. Igelkottar vandrar långa sträck

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hoga-halter-av-miljofororeningar-och-tungmetaller-i-igelkottar - 2026-04-23

I oktober är det dags för Sveriges första Swedish Biodiversity Symposium. En helt ny mötesplats där experter och intressenter inom biologisk mångfald samlas för att främja en positiv utveckling på området. Vi fick en pratstund med Mats Björkman, projektledare för symposiet. Mats Björkman är universitetslektor på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Han är också e

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/det-har-har-saknats-premiar-swedish-biodiversity-symposium-en-ny-motesplats-biologisk-mangfald - 2026-04-23